Hemma från Semonkong

Hallå!
Efter en trevlig vistelse i Semonkong är jag nu tillbaka i Maseru. Det åskar rejält och regnar.. men det behöver jag väl knappast berätta för er längre.. Har varit mysigt men en jobbig resa dit. 3 1/2 timme på grusvägar som är i så fruktansvärt dåligt skick. Stora gropar (pottholes) övr hela vägbanan, minst 10 ggr värre än Stenbovägen.
Mats körde på gott och ont sin Landrover. Obekvämt värre men å andra sidan hade det knappast funkat med en vanlig personbil. Förstår nu ännu bättre varför det mest syns 4x4 bilar på dessa vägar.
Vi hade tur med vädret, började inte med det vardagliga busvädret förrän 20.30 igår. Vilket skådespel utanför fönstret på lodgen. Kändes lite läskigare då vi nu var på 2600 meters höjd över havet. Låg sedan och tänkte att jaha.. nu blir vi strandade här för när det regnar rejält svämmar vattnet över bron och man kommer varken ut eller in till lodgen. Som tur väl var när jag vaknade i morse och gav mig ut för att titta hur det såg ut nere vid bron så, puh.. bron var över vattnet.
Så mysigt ställe och rogivande. Käkade lunch när vi kom dit sen stack jag, Finn (Mats son) och Benny ut på ridtur till vattenfallet. Ska ju inte påstå att jag är precis kompatibel med hästar men jag och min Basotho-ponny Tobago kom skapligt överens, hi,hi. Det enda var att han gärna vill gå o nosa guidens häst i baken och det var lagom kul för vad han hade ätit till lunch vet i tusan men han pruttade rejält hela tiden,ha, ha
Vid vattenfalet har dom världens längsta abseiling, 204 meter, är tydligen med i Guiness rekordbok. Var sugen på att göra det men man var tvungen att göra en träning på en 25.meters-klippa först och detta kunde vi inte göra samma dag så eftersom jag snart lämnar landet var det ingen idé. Fick nöja mig med att titta på Finns träning.
Hade iofs lite ont i nacken, antingen från den skumpiga bilfärden eler från ridningen.
På vägen hem stannade vi i Ramabanta, där vi var för någon månad sedan.Vi käkade en toast och njöt av stillheten, jättevackert där också ju. Solen tittade fram så jag la mig i gräset en stund och höll på att somna.
Väl hemma tänkte jag ta ett dopp i poolen och lapa lite sol men vad hände då tror ni.. jo, det börjar på r..


Väldigt vanligt med små barn som vaktar familjens boskap istället för att gå i skolan, synd

Fikarast på vägen tll Semonkong

Bron över till lodgen

Våra transportmedel ett par timmar framöver ut till vattenfallet

Vad ska man säga.. vacker bakgrund

Det vackra vattenfallet som jag inte just nu minns vad det heter.. det är även här man utövar abseilingen

Vi halkade efter ibland jag och Tobago, jag var den enda i sällskapet som fick en käpp, jo det var en käpp faktiskt, att piska honom med men tyckte lite synd om honom. Gamle svarten kamrat på vida färden..

Den här lilla krabaten ville hålla mig vaken på natten. Sprang omkring raslandes med sin små fossingar
Nä, hörrni.. nu får det vara. Försöker lägga in de sisa bilderna men nu ger jag upp, gah.. denna uppkoppling här är.. no words. Får se om jag kan lägga in lite i morgon, har hållt på över en timma nu.
Ta hand om er
<3